Alla har Vi något som vi bär på. Saker som har hänt i livet. Sånt som vi vill glömma, men det går inte!
Jag har väldigt många fack på min ryggsäck, några har jag ”betat” av, men många gör mig fortfarande väldigt ledsen och hjälplös.
Händelser som sitter hårt fast i mitt hjärta och gör att det inte blir helt.
Skriker på hjälp i natten, när jag drömmer och är tillbaka i skiten.
Känner hur jag brinner upp av hjälplöshet, tills jag vaknar och kan ta tag och bearbeta, se uppåt och framåt, jobba på en lösning. Eller helt enkelt bara acceptera!!
Försöka förstå hur människor kan vara så genom ruttna och elaka. Även dom som står, stod mig allra närmast. De jag litade på till 100%.
Som en giftig orm, högg de mig i ryggen och förgiftade mig för alltid.
NO, dessa ormar skänker jag inte ens en tanke på längre. De är borta ur min ryggsäck för längesen. Inte värda att vara kvar, ens i det minsta av alla facken. De vet om det oxo💪
Jag har talat om det för dom. Att de inte ens är värda, att trampas ihjäl som en liten pissmyra under foten.
Nä, vänner ska hålla ihop i vått och torrt. Och berätta sanningen även om den är tuff med konsekvenserna som kommer som ett vattenfall.
Sanning kräver jag av mina nära, även om den gör ont. Kom inte efteråt med sanningen, och tro att jag tar den lättare då, eller ett förlåt eller ändå värre, -jag trodde att Du redan visste!! Fuck you !!
Va fan, om jag visste, då hade jag reagerat direkt, och min ryggsäck varit såå mycket mindre!!
Det är inte många som har fått en nyckel till mitt hjärta. Men de som fått en, förtjänar den verkligen.
Men förtjänar du den inte längre, då kommer gallret upp, och Du får stanna på utsidan. That’s it!
Jag har fått lära mig att våga vara iskall, då kan Du krama mig hur mycket Du vill, men det hjälper inte överhuvudtaget. Du är ute för gott!
Det som fortfarande väger tyngst i min ryggsäck, och tynger mig ner till botten, är den som stod mig närmast av alla. Mitt hjärta sjönk.
Vi som skulle leva ihop livet ut, vi som hade en fin ”hel” liten familj. Jag trodde att mitt liv var som ett fantastiskt kungarike, där vi skulle leva lyckliga i alla våra dagar!
Det visade sig att allt bara var ett luftslott, allt var byggt på lögner.
Idag sitter jag med facit i hand, och får stå för konsekvenserna alldeles själv. Många saker är urplockade och kastade från ryggsäcken, men tyvärr så är det mycket tunga saker kvar att bearbeta. Dessa jobbar jag vidare på varje dag! Stenhårt!
Ge upp? ALDRIG I LIVET! Jag har lärt mig att se bortom allt detta. Vet att det går över, jag läker, men det går väldigt, väldigt sakta ibland.
Mitt hjärta har fyllts på igen, med andra människor att ÄLSKA 💖
Ryggsäcken lättar för varje dag som går, men vissa fack är fortfarande fyllda med massa tung skit. En del fack får bli kvar med sitt innehåll, som en erfarenhet och läxa att ha i framtiden. Så det inte går i repris!
Så Ni därute – välj dina strider och bestäm själv vad som är värt att bära kvar, för just dig, i din egna ryggsäck! Bearbeta och släng ut!
Ta vara på dina vänner och ta ingen för given, kärlek förtjänar Vi !!
Tyckte Du om inlägget ?
Tryck på gilla knappen 👍👍
och prenumerera gärna
Följ mig på :
http://www.Instagram.com/ankanwildandcrazy
http://www.Fb.com/ankanwildandcrazy
YouTube (träningstips mm) som ankanwildandcrazy
Följ gärna Min Bästa PJ💖
#lovethailand #training #paradise #food #drink #travelling #love #thailand #beach #rawaibeach #phuket #party #life #nature #ankanwildandcrazy #bootyfix #swedishgirl #idonothaveaboss #workout #fitness #personaltrainer #happy #family #flower #mother #grandmother #makeup #rawai
By Annika 