Har tittat pĂ„ serien Stranger Things, som visas pĂ„ Netflix. Den handlar om nĂ„gra barn, ânördarâ och stora âtuffingarâ som jagar âmonsterâ, det lĂ„ter kanske inte sĂ„ spĂ€nnande, men den blir riktigt bra, ju lĂ€ngre in i avsnitten jag kommer.
Men en del av det som hĂ€nder i filmen, gjorde att jag âĂ„kteâ bakĂ„t i tiden, med stora tankar, fulla av mina egna minnen, framförallt dĂ„ nĂ€r ungdomarna har fest och nĂ€r de âFalling in Loveâ.
Det pĂ„minner mig mycket om âDen dĂ€r jobbigaâ och ibland riktigt svĂ„ra âungdomstidenâ, vĂ€gen in i vuxen vĂ€rlden, herregud hur överlevde jag ens den tiden ….
SjÀlvklart sÄ var inte allt bara jobbigt och skitdÄligt, det fanns fina och helt underbara kÀnslor och upplevelser oxo. MÄnga fina vÀnner, bÄde killar & tjejor, nÄgra finns fortfarande hÀr!
Den dĂ€r kĂ€nslan av att bara vara âhimlastormandeâ kĂ€r, med tusen fjĂ€rilar i magen. Jag kunde bli sĂ„ dĂ€r âbarnsligtâ kĂ€r flera gĂ„nger om dan!
Men det som jag vill berĂ€tta om hĂ€r, Ă€r min upplevelse pĂ„ vĂ€g in i vuxen livet, den dĂ€r svĂ„ra tiden av att jag âpendladeâ mellan att vara en âungâ tonĂ„ring, till att försöka vara och bli en förstĂ„ndig âvuxenâ kvinna.
Pojkar…
Killar som bestĂ€mde, ville göra lite âsakerâ med oss tjejer och sen hĂ€nga ut oss som nĂ„gra jĂ€kla SLAMPOR, om allt inte gick deras förbannade âvĂ€gâ, med villkor som de sjĂ€lva satt upp och bara gĂ€llde dĂ€r.
DĂ„ slĂ€ngdes vi lĂ€tt under âbussenâ pĂ„ riktigt, för att Vi kanske vĂ„gade sĂ€ga: –NEJ, jag vill faktiskt inte.
Eller att Vi tyvĂ€rr ibland trots allt sa: –JA, fast det verkligen skulle vara ett stort & starkt: –NEJ!
DĂ„ kunde Vi hamna under den dĂ€r förbannade âbussenâ i alla fall.
Men nÄt som var helt sÀkert, hur vi Àn svarade eller gjorde sÄ blev det alltid en jÀkla massa skitsnack, mellan bÄde killar & tjejor!
Kom ihĂ„g…
Okey, det hÀr Àr bara mina alldeles egna upplevelser och erfarenheter som jag kommer att skriva om idag!Och dÄ endast pÄ Mitt egna sÀtt!
FESTER….
HĂ€r gĂ€llde det att bĂ€ra snygga, nya & âmodernaâ klĂ€der, vara vacker, sexig & âsnĂ€llâ, men samtidigt vara en riktigt tuff & bitchig tjej, som vĂ„gar âsticka utâ och göra allt det som finns pĂ„, det som jag sjĂ€lv kallar för âungdomens stora vilda kartaâ.
Japp, det skulle drickas, mycket, men ÀndÄ inte bli för full, absolut inte krÀkas, dÄ hade ju festen snabbt tagit slut, kontrollen förloras & dÄ kunde det bli riktigt farligt.,
Det skull tas med sprit till festerna, gÀrna mycket & bara starksprit .
Denna sprit skulle sedan hĂ€llas i den âgemensammaâ festbĂ„len, blandas tillsammans med en liten skvĂ€tt alkoholfri dricka!!
Jag kan fortfarande INTE ens kĂ€nna lukten av PĂ€ronsoda….
–Pappa, förlĂ„t för att jag tog din sprit och fyllde upp flaskan med vatten istĂ€llet, ha ha, finurligt tyckte jag, mĂ€rkte Du verkligen inte det?
Jag har aldrig fÄtt den frÄgan av Dig, men jag har svÄrt att tro att Du aldrig mÀrkte nÄgot!
Tafsandet…..
Festen Ă€r igĂ„ng, dansen, gĂ€rna âtryckareâ med det âgodkĂ€ndaâ tillhörande tafsandet i mörkret.
Sa, jag: –NEJ, dĂ„ blev jag lĂ€mnad och fick sitta ensam kvar i mörkret och titta pĂ„, kĂ€nslan blev dĂ„?
–INTE KUL alls, verkligen inte, det kĂ€ndes sĂ„ himla pinsamt, hur jag snabbt blev den dĂ€r ensamma och NEJ sĂ€gande trĂ„kmĂ„nsen.
Okey, vem dör av lite âtafsandeâ, jag gjorde uppenbarligen INTE det, Ă€r ju helt âlevandeâ hĂ€r idag.
Men ….
Jag kan fortfarande minnas hur det kĂ€ndes, dĂ„ jag blev tvungen att vĂ€lja mellan att acceptera eller inte, det kommande âkladdandetâ pĂ„ min kropp, fy katten…
à ngesten som kom över mig, dÄ Jag inte lÀngre hade kontrollen och makten att vÄga sÀga NEJ!
Okey, vidare hÀr, men vet Du jag har en klump i magen som vÀxer nu..
âLekarâ…
Sanning & konsekvens, kan vara en kul âlekâ om inte killarna redan i förvĂ€g, hade bestĂ€mt sig för att bara vĂ€lja ut en och samma tjej att köra konsekvens med hela tiden..,
Ibland blev den tjejen, tyvĂ€rr, Ă€ven Jag. SĂ„ utlĂ€mnande, jag kĂ€nde mig, den dĂ€r gĂ„ngen dĂ„ det gĂ€llde att behöva ta av mig mer och mer av mina klĂ€der, inför alla som skrattade högt och stirrade, pĂ„ min, för mig sjĂ€lv, inte alldeles helt âbekvĂ€maâ omogna kropp..,.
NĂ€r tröjan var âavklĂ€ddâ, Jaa, den kĂ€nslan dĂ€r & dĂ„, Ni fattar nog…
Svettiga & kallblöta, ivriga Àckliga hÀnder som klÀmde och kÀnde pÄ mina bröst.. ja, det lilla som fanns!
F…n
Varför vÄgade jag inte sÀga STOP, eller ÀndÄ bÀttre bara gÄ dÀrifrÄn, stolt & nöjd med mig sjÀlv!
Hur kom det sig att ingen annan, inte ens Min BÀsta kompis stöttade mig och stod upp för Mitt -Nej !!
Gjorde jag det för nÄgon annan?
-NEJ, Jag vÄgade inte, för dÄ blev jag ju inte inbjuden till nÄgon mer fest!
GĂ€nget…
Det var sĂ„ viktigt att fĂ„ vara en i âgĂ€ngetâ, bland dom âtuffaâ och âhĂ€ftigasteâ brudarna pĂ„ skolan.
Jag blev den âtuffasteâ tjejen i gĂ€nget vare sig jag önskade det eller inte. Hade ingen valmöjlighet precis!
Blev âbehörigâ med en sjĂ€lvklar, stĂ„ende plats, direkt in i det allra âtuffasteâ gĂ€nget, för att jag hade flyttat hit, frĂ„n den âstoraâ staden Göteborg, till det âlilla pĂ„ landetâ Munkedal, hmm ursĂ€kta mig nu, men det var en riktig âhĂ„laâ under mina ungdomsĂ„r….
HĂ€r kom hon, JAG, frĂ„n Göteborg, hon mĂ„ste ju vara sĂ„ himla hĂ€ftig & cool med en massa erfarenhet…
Det var en roll som tyvĂ€rr, tyvĂ€rr igen, bara blev till âMin rollâ, det innebar faktiskt en jĂ€…la massa skit rent ut sagt. DĂ€r var jag nu…
I Göteborg var jag en âtorrâ och blyg liten mus, som aldrig sa ett ord, mitt namn var âPLANKANâ , varenda dag hörde jag detta ord ringandes i mina öron, skrattet, hĂ„net, retandet..,
âHĂ„letâ…
En cool tjej, vĂ„gar göra allt, mĂ„nga olika saker, men det finns Ă€ndĂ„ flera âreglerâ som mĂ„ste följas. Bl a ska hon inte âliggaâ runt bland killar, men hon ska heller aldrig sĂ€ga Nej…,
Hmm, hur gÄr det ihop??
Fattar Du?
Har Du svaret?
Minns fortfarande ett ânamnâ pĂ„ en bra kompis till mig, detta minnet fĂ„r mig att mĂ„ riktigt, riktigt illa, hon blev kallad âHĂ LETâ behövs ingen mer förklaring eller hur?
Jag önskar att jag hade vĂ„gat och stĂ€llt upp mer för henne, men hon överlevde, hon var och Ă€r stark som klarade denna stora âprövningâ!
Logik…
Nej, ingenting av det jag skriver hÀr gÄr ihop överhuvudtaget, jag gjorde sÄ mÄnga saker som jag dÀr dÄ, och hÀr & nu hade önskat vÄga göra sÄ totalt annorlunda.
Jag önskade verkligen att jag hade varit sÄ himla mycket starkare, sÄ att jag vÄgade lÄta bli att göra de saker, som jag över huvudtaget egentligen inte alls ville göra.
Ofta lĂ€t jag mig bara hĂ€nga pĂ„, men innerst inne ville jag egentligen vĂ„ga göra helt annorlunda & tvĂ€rtom, inte vara med pĂ„ sĂ„nt som kĂ€ndes sĂ„ himla fel. …
TĂ€nk om det dĂ€r & dĂ„ hade varit âcooltâ att sĂ€ga –Nej, tĂ€nk om jag redan dĂ„ hade fattat att det var just det, som var âcoolastâ att göra, vĂ„gat stĂ„ ut! Följa mina ârĂ€ttaâ tankar.
Vissa gĂ„nger vĂ„gade jag, men dĂ„ hade jag lĂ€nge fĂ„tt âövertalaâ mina tjejkompisar att Vi mĂ„ste gĂ„ ihop och göra/sĂ€ga samma saker!
Listan.,,
Min âinte sĂ„ stolt överâ lista:
- Jag har snattat, bĂ„de Ă„t mig sjĂ€lv och Ă„t andra, Ă„t de som var mer âcoolaâ i gĂ€nget Ă€n jag…
- Jag har pratat âskitâ om mina vĂ€nner och mĂ„nga andra…
- Jag har hĂ€ngt med i âmobbingâ tĂ„g, varit aktiv och riktigt âelakâ…
- Jag har ljugit till vÀnner och tom till min egna familj..
- Jag har brĂ„kat och slagits pĂ„ fester, nĂ€r förstĂ„ndet runnit ut lika fort som spriten rinner in….
- Jag har âlegatâ med personer som jag inte ens vill ta i med tĂ„ng….,
Jag vĂ€ljer att avsluta âlistanâ hĂ€r och nu, det blir bĂ€st sĂ„, den Ă€r Ă€rlig och riktigt tuff att lĂ€sa just nu .,,
-Varför har jag âsamlatâ pĂ„ mig alla dessa hĂ€ndelser i min lista?
-Jo, för att jag inte vĂ„gade vara nĂ„n âannorlundaâ, jag ville vara som alla andra, ville vara âcoolâ en i gĂ€nget, vara en av dom som gjorde vad man skulle göra för att âpassaâ in.
Det var i alla fall pĂ„ det sĂ€ttet som jag trodde var helt rĂ€tt, det som alla andra gjorde och det jag âvissteâ var rĂ€tt just dĂ€r och dĂ„.
Svar…
Men idag förstÄr jag verkligen, att jag var feg, ung och oerfaren, mitt förstÄnd & min hjÀrna vÀxte inte lika fort som min kropp, jag blev sÄ otroligt pÄverkad av vad andra gjorde och sa, att jag tappade bort Mig sjÀlv pÄ denna slingriga vÀg.
Jag trodde pĂ„ riktigt att detta var det ârĂ€ttaâ sĂ€ttet att göra & vara pĂ„!!!!
Grupptryck, gemenskap, och den fruktansvĂ€rda rĂ€dslan över att vara âannorlundaâ, sĂ„ rĂ€dd att hamna utanför âgĂ€ngetâ som styrde över Mitt Liv med 100 % total kontroll!!
Det Ă€r svĂ„rt att vara ung, det Ă€r klart svĂ„rt att vara vuxen med, men den erfarenhet och de upplevelser jag nu fĂ„tt pĂ„ vĂ€gen, har gjort mig erfaren och âförstĂ„ndigareâ, ha ha ha, hmm förhoppningsvis.
Mina förÀldrar? Var dom inte dÀr?
Jo, men det vet varenda âungdomâ i den Ă„ldern att dom bara snackar en massa förbannad âskitâ…
Eller hur?
Vill nu Ă€ndĂ„ avsluta denna inte sĂ„ lite jobbiga blogg, med nu sĂ„ jĂ€tte mĂ„nga upprörda och arga kĂ€nslor inom mig som ârasarâ runt, med nĂ„gra rĂ„d till Er som vill lĂ€sa:
NĂ„gra rĂ„d…
- VĂ„ga sĂ€ga Nej, till allt som inte kĂ€nns okey eller bra för Dig…
- Din kropp Ă€r bara Din egna och ingen rör den om Du inte vill…
- VĂ„ga vara âannorlundaâ och vĂ€lj bara likasinnade vĂ€nner…
- VĂ„ga hamna i ânördâ gĂ€nget…
- StĂ€ll upp för orĂ€ttvisor och stötta de utsatta, det kommer i lĂ€ngden att kĂ€nnas bra och Du blir âcoolâ…
- VĂ„ga prata, frĂ„ga och förklara för Dina förĂ€ldrar, slĂ€kt, vĂ€nner, skolan mm om vad som hĂ€nder…
- MĂ„ inte dĂ„ligt dĂ„ Du sjĂ€lv âĂ„kerâ med âstimmetâ, tĂ€nk istĂ€llet att nĂ€sta gĂ„ng, dĂ„ stĂ„r jag kvar…
Dessa rĂ„d Ă€r inte âbaraâ till för vĂ„ra ungdomar, utan Ă€ven för oss vuxna, som lĂ€tt glömmer och gĂ€rna stryker ett stort strĂ€ck över vĂ„r âjobbigaâ tid som tonĂ„ring pĂ„ vĂ€g ut i Livet!!
Livet…
Ăven som vuxen Ă„ker Vi, tyvĂ€rr ofta med pĂ„ saker som, ops, baraâ rĂ„kar hĂ€nda hĂ€r i Livet.
Men att dĂ„ vara helt âtystâ och inte âprotesteraâ har för mig just exakt samma betydelse som att, dĂ„ hĂ„ller Vi med i det som hĂ€nder.
Kram pĂ„ Er alla och Lycka till đ€
Mer om mig och Min BĂ€sta PJđ
#life #live #hurt #young #love #doit #family #school #bullying #different #dare #affect #scared #insecure #Me #friends #awciam #idnhab #thailand
By Annika 