Denna så himla mycket större och häftigare dröm startar här och nu!
Planering krävs, ett på återseende krävs, ett mentalt tänkande i stor och positiv anda krävs!
Lets do it👍
Att ta detta steg är så stort för mig, men jag vågar, Vi vågar, och det häftigaste är att Vi nu verkligen kommer att genomföra allt det som krävs, för att få denna DRÖM att bli alldeles sann, den kommer att starta och börja ta form här och nu!
Dream💖
Förr var jag väldigt rädd och mycket osäker inför stora förändringar, men det beror på att jag då, faktiskt inte ens kunde få chansen att styra över mitt liv själv. Blev bara knuffad..
Blev styrd av andra människor och av de händelser som följde med i den ”strömmen”. Saker som ”störde” mitt sätt att få vara och vad jag ville!
Lämna allt var inget som jag ville en gång i tiden, men blev tvungen att bara starta upp igen, med ingenting.
Men det gick och jag överlevde.
Att lämna allt ”igen”, denna gång för att åka till Thailand, var verkligen otroligt svårt och jobbigt för mig!
Detta trots att ”lämna allt” denna gång, både var planerad och helt frivillig för mig, nåt jag själv ville!
Men det gick fantastiskt bra och helt över min förväntan denna gång!
Och nu kommer det att hända igen!
Happy happy happy
Vet redan nu att jag kommer klara av att ”lämna allt” helt galant denna gång med en ny ”superpower” av stolthet i kroppen & över mig själv.
”Superwoman”
Det blir lättare för varje gång jag gör det, kanske beror det på att jag nu väljer detta själv. Att det faktiskt inte behöver bli ”för alltid” utan jag har en valmöjlighet att faktiskt komma tillbaka igen, när jag vill!
Lets do it ….
????
Tar fram kartan, för nu börjar Vi med planeringen av att genomföra Vår nästa Resa och detta som kanske blir Vår största DRÖM någonsin!
När tog dessa ”filter” makten över nästan alla bilder jag ser på insta, fb, You Tube, i alla tidningar mm?
Varför kan vi inte bara acceptera och respektera varandra för den person som vi faktiskt är i verkligheten?
Hur skulle det se ut om alla vi var ”stöpta” i samma form?
Lika som kopior
Tyvärr så är det ju just det som är dagens ”sanning” på alla sociala medier idag, alla använder samma filter med färger, har vältränade kroppar, ett vackert utseende mm…
Men gällande stress och att ”nästan” jobbat ihjäl mig, då lyssnade jag inte.
Har slutat med stress och fokuserat på träning som gör min kropp stark, uthållig, smidig & rörlig.
🐥Love My Body💛
Det lönar sig på alla plan, för jag behöver inga filter, min kropp är lika glad som mitt leende ger mig själv en härlig lycka och jag hoppas att det ”smittar” av sig till er!
Lite bus gör ingen ledsen
Med åren kommer förnuftet och förståndet, förhoppningsvis, det stämmer på mig i alla fall!
Ungdomen var för mig en orolig och osäker tid, gällande utseendet, var aldrig nöjd med mig själv, men då fanns det inga ”filter” att ta till.
Jag tror att det bara var bra, för det har gjort att jag är och blev den jag är, med åren accepterade jag mig själv och utseendet mer & mer!
Njuter av Livet
Men kraven och konkurrensen som finns idag, upplevde aldrig jag. Det känns så mycket större & svårare nu.
Jag hoppas i alla fall att många av Er därute försöker stå emot dessa filter, visa vem Du egentligen är och ser ut!
Då kommer jag att ”stanna” till och titta på era bilder, ”filterbilder” de kommer jag alltid att skrolla förbi.
Ledgångsreumatism, reumatoid artrit, RA, är en inflammatorisk sjukdom som ofta börjar i små leder i händer och fötter.
Sängliggande – No, way…
Det är inte lätt att leva med dessa sjukdomar, men det är viktigt att lära sig leva med diagnosen.
Absolut inte låta ”den” ta över och styra ditt liv, det är bara att försöka kämpa på, framåt.
-Du ska inte få mig!!
Sätt upp dina mål och villkor trots sjukdomen, den kommer ofta att ”sänka” dig, men inte utan motstånd.
När jag fick mina diagnoser så blev jag helt förstörd och trodde att nu är mitt liv helt totalt ”slut”, mot döden!
Läkaren var mycket ”formell” och tydlig, han förstod absolut INTE hur man ska prata med en, som jag, helt oförberedd patient, som inte hade en aning om vad som skulle komma.
Det enda jag hade ”ringandes” högt i mina öron, när jag fick höra nedan ord av läkaren var:
– SLE KAN INTE BOTAS…
Läkaren berättade att:
-SLE kan inte botas, oftast är det lederna, huden, blodet och njurarna som blir inflammerade, men även nervsystemet, lungorna och hjärtat kan påverkas.
Du kan även behöva vårdas en tid på sjukhus, när dina inre organ blir inflammerade.
Jag hade redan ”nån” påverkan på min ena lunga, det fanns ”vätska” längst ner i den högra lungan.
Även den högra njuren var påverkad och jag hade svår smärta hela tiden.
Det var därför jag hade åkt in till sjukhuset, då jag hade svårt med min andning och en ”hög” puls.
Resten av samtalet försvann in i ”dimman” och avslutades med att jag nickade, då han frågade om jag hade förstått min diagnos, som jag direkt kopplade till min numera tydligen helt ”nya kompis”!
BF – no thanks..
Kurator besök skulle bokas in för min familj, där det skulle förklaras vad denna diagnos kunde innebära.
Jag trodde verkligen att jag skulle dö, bara inom några år, när sjukdomen nåt min hjärna, så att jag blev en ”grönsak” som inte längre kunde klara av att tänka eller andas själv.
NEJ, tack, stäng av direkt …
Har lärt mig att leva med mina sjukdomar, jag sätter mina egna gränser och villkor, ibland funkar allt och ibland funkar det ”sämre”.
Så tacksam för Livet
Men jag lever här & nu, tar en dag i taget, lägger min oro & stress på den framtid jag inte vet något om, ännu!
Det är alltid lika kul att åka in till Patong, för shopping, god mat, sen avsluta dagen med att titta på folk, tillsammans med ett gott glas vitt vin till mig och en god Chang öl till Min Bästa PJ💖 på Banglaroad.
Shopping
Idag stod det en hel del mediciner på vår shoppinglista. Det är totalt tomt i vårt lager härhemma. Så nu e de till att fylla på med diverse olika piller & en del flytande vätskor.
Piller
Men det är enkelt att åtgärda med en tur in till Patong. Där finns välfyllda apotek med många läkemedel som i Sverige kräver recept, men inte här.
Men först en god lunch i Central, valde den japanska restaurangen, som heter Miyazaki, där du får din mat lagad av kocken, mitt framför dig på ett hett stekbord.
Nöt & fläskkött med grönsaker
Vi valde nöt & fläskkött med goda grönsaker idag. Lukten från maten, där mitt framför näsan, satte fart på våra smaklökar & triggade hungern!
”svampar”
Lika gott idag, gillar detta stället, det ligger på bottenplanet i Central, där finns det flera olika restauranger.
Drugstore
Drugstore
De Drugstores som är mest välfyllda i sina lager är Boots, ett av de bästa är de 2 som ligger inne i Jungceylon.
Jungceylon
Så dit går promenaden, på det första Boots så fanns tyvärr inte en av de medicinerna vi behövde. Så vi åkte en våning ner och provade där.
Boots
Just den sorten medicin vi behövde, fanns tyvärr inte där heller. Men den kvinnliga apotekaren i butiken, tog upp telefonen, ringde ett samtal, ”hoade” in en annan kvinna från den övriga personalen, som sen sprang iväg ut ur butiken…
Förklarade att vi skulle vänta, det gjorde vi samtidigts som vi plockar vår shoppingkorg full, med andra askar och burkar som vi behövde.
Dagens shopping
Bara 10 min senare kom hon tillbaka med 2 askar av just den medicinen som vi behövde och letade efter!!!
Detta kallar jag service på den allra högsta nivå. Här har Sverige en hel del att lära sig och försöka ta efter.
Sverige ”fosterland”
De som säger att det är sådär lite av en ”high chapparal” känsla här i Thailand, har kanske inte bemötts av just den här suveräna servicen.
Det kan ibland verka lite sådär ”oorganiserat” och rörigt här, men jag tycker oftast att det faktiskt blir ett helt suveränt resultat med ett bra och otroligt trevligt bemötande.
Le & få ett leende tillbaka
Vi ”falanger” måste bara lära oss att andas lite och ta det lugnt, så blir det alldeles utmärkt, kan ta lite tid bara.
Medicinen upp ur korgen, allt vi behövde är nu packat och betalt, toppen, kan inte bli bättre.
Post kontoret
Postkontoret i Patong
Vidare ner mot Patong Beach, där ett postkontor ska besökas för att lämna in paket som ska skickas till Sverige.
Patong Beach
Även en kartong, av modell större ska inhandlas för att skicka en del ”grejjor” till Sverige.
Låda som ska packas & skickas till Sverige
Så fort vi kom in genom dörrarna, bemöttes vi av en leende personal, som direkt frågade oss om vad vi behövde för hjälp.
Så fantastiskt service, igen förstås, men det känns faktiskt fortfarande lite ovant, har inte vant mig ännu.
Med en ”platt” och ”jättestor” låda, 1×0,5m, under armen, gick vi vidare till Banglaroad för en liten svalkande påfyllning av god guldfärgad dryck.
”Livets guld”
En liten ”låda” där på gatan med läskande, kall och ”hemmagjord” glass kunde jag absolut inte gå förbi. Det blev de goa smakerna Hasselnöt & nogat, mmmm så gott!
Goaste glassen
Thai log lite åt mig där jag gick på ”gatan” och smaskade, med en stor låda under ena armen och en nästan lika stor glass i den andra.,,
Har tittat på serien Stranger Things, som visas på Netflix. Den handlar om några barn, ”nördar” och stora ”tuffingar” som jagar ”monster”, det låter kanske inte så spännande, men den blir riktigt bra, ju längre in i avsnitten jag kommer.
Monster…
Men en del av det som händer i filmen, gjorde att jag ”åkte” bakåt i tiden, med stora tankar, fulla av mina egna minnen, framförallt då när ungdomarna har fest och när de ”Falling in Love”.
LOVE
Det påminner mig mycket om ”Den där jobbiga” och ibland riktigt svåra ”ungdomstiden”, vägen in i vuxen världen, herregud hur överlevde jag ens den tiden ….
Trasig…
Självklart så var inte allt bara jobbigt och skitdåligt, det fanns fina och helt underbara känslor och upplevelser oxo. Många fina vänner, både killar & tjejor, några finns fortfarande här!
Den där känslan av att bara vara ”himlastormande” kär, med tusen fjärilar i magen. Jag kunde bli så där ”barnsligt” kär flera gånger om dan!
Men det som jag vill berätta om här, är min upplevelse på väg in i vuxen livet, den där svåra tiden av att jag ”pendlade” mellan att vara en ”ung” tonåring, till att försöka vara och bli en förståndig ”vuxen” kvinna.
Pojkar…
Killar som bestämde, ville göra lite ”saker” med oss tjejer och sen hänga ut oss som några jäkla SLAMPOR, om allt inte gick deras förbannade ”väg”, med villkor som de själva satt upp och bara gällde där.
Vad ska Vi hitta på nu?
Då slängdes vi lätt under ”bussen” på riktigt, för att Vi kanske vågade säga: –NEJ, jag vill faktiskt inte.
Eller att Vi tyvärr ibland trots allt sa: –JA, fast det verkligen skulle vara ett stort & starkt: –NEJ!
Då kunde Vi hamna under den där förbannade ”bussen” i alla fall.
Men nåt som var helt säkert, hur vi än svarade eller gjorde så blev det alltid en jäkla massa skitsnack, mellan både killar & tjejor!
Kom ihåg…
Okey, det här är bara mina alldeles egna upplevelser och erfarenheter som jag kommer att skriva om idag!Och då endast på Mitt egna sätt!
FESTER….
Party
Här gällde det att bära snygga, nya & ”moderna” kläder, vara vacker, sexig & ”snäll”, men samtidigt vara en riktigt tuff & bitchig tjej, som vågar ”sticka ut” och göra allt det som finns på, det som jag själv kallar för ”ungdomens stora vilda karta”.
Såå Cool …
Japp, det skulle drickas, mycket, men ändå inte bli för full, absolut inte kräkas, då hade ju festen snabbt tagit slut, kontrollen förloras & då kunde det bli riktigt farligt.,
Det skull tas med sprit till festerna, gärna mycket & bara starksprit .
Nu kör Vi
Denna sprit skulle sedan hällas i den ”gemensamma” festbålen, blandas tillsammans med en liten skvätt alkoholfri dricka!!
Jag kan fortfarande INTE ens känna lukten av Päronsoda….
F låt
–Pappa, förlåt för att jag tog din sprit och fyllde upp flaskan med vatten istället, ha ha, finurligt tyckte jag, märkte Du verkligen inte det?
Jag har aldrig fått den frågan av Dig, men jag har svårt att tro att Du aldrig märkte något!
Tafsandet…..
Festen är igång, dansen, gärna ”tryckare” med det ”godkända” tillhörande tafsandet i mörkret.
Sa, jag: –NEJ, då blev jag lämnad och fick sitta ensam kvar i mörkret och titta på, känslan blev då?
–INTE KUL alls, verkligen inte, det kändes så himla pinsamt, hur jag snabbt blev den där ensamma och NEJ sägande tråkmånsen.
Okey, vem dör av lite ”tafsande”, jag gjorde uppenbarligen INTE det, är ju helt ”levande” här idag.
Men ….
Jag kan fortfarande minnas hur det kändes, då jag blev tvungen att välja mellan att acceptera eller inte, det kommande ”kladdandet” på min kropp, fy katten…
Ångesten som kom över mig, då Jag inte längre hade kontrollen och makten att våga säga NEJ!
Så liten ..
Okey, vidare här, men vet Du jag har en klump i magen som växer nu..
”Lekar”…
Sanning & konsekvens, kan vara en kul ”lek” om inte killarna redan i förväg, hade bestämt sig för att bara välja ut en och samma tjej att köra konsekvens med hela tiden..,
Så utlämnad…
Ibland blev den tjejen, tyvärr, även Jag. Så utlämnande, jag kände mig, den där gången då det gällde att behöva ta av mig mer och mer av mina kläder, inför alla som skrattade högt och stirrade, på min, för mig själv, inte alldeles helt ”bekväma” omogna kropp..,.
När tröjan var ”avklädd”, Jaa, den känslan där & då, Ni fattar nog…
Svettiga & kallblöta, ivriga äckliga händer som klämde och kände på mina bröst.. ja, det lilla som fanns!
F…n
Varför vågade jag inte säga STOP, eller ändå bättre bara gå därifrån, stolt & nöjd med mig själv!
Hur kom det sig att ingen annan, inte ens Min Bästa kompis stöttade mig och stod upp för Mitt -Nej !!
Gjorde jag det för någon annan?
-NEJ, Jag vågade inte, för då blev jag ju inte inbjuden till någon mer fest!
Gänget…
Det var så viktigt att få vara en i ”gänget”, bland dom ”tuffa” och ”häftigaste” brudarna på skolan.
Jag blev den ”tuffaste” tjejen i gänget vare sig jag önskade det eller inte. Hade ingen valmöjlighet precis!
Blev ”behörig” med en självklar, stående plats, direkt in i det allra ”tuffaste” gänget, för att jag hade flyttat hit, från den ”stora” staden Göteborg, till det ”lilla på landet” Munkedal, hmm ursäkta mig nu, men det var en riktig ”håla” under mina ungdomsår….
Här kom hon, JAG, från Göteborg, hon måste ju vara så himla häftig & cool med en massa erfarenhet…
Det var en roll som tyvärr, tyvärr igen, bara blev till ”Min roll”, det innebar faktiskt en jä…la massa skit rent ut sagt. Där var jag nu…
”GÖTET”
I Göteborg var jag en ”torr” och blyg liten mus, som aldrig sa ett ord, mitt namn var “PLANKAN” , varenda dag hörde jag detta ord ringandes i mina öron, skrattet, hånet, retandet..,
”Hålet”…
En cool tjej, vågar göra allt, många olika saker, men det finns ändå flera ”regler” som måste följas. Bl a ska hon inte ”ligga” runt bland killar, men hon ska heller aldrig säga Nej…,
Hmm, hur går det ihop??
Fattar Du?
Har Du svaret?
Minns fortfarande ett ”namn” på en bra kompis till mig, detta minnet får mig att må riktigt, riktigt illa, hon blev kallad ”HÅLET” behövs ingen mer förklaring eller hur?
Jag önskar att jag hade vågat och ställt upp mer för henne, men hon överlevde, hon var och är stark som klarade denna stora ”prövning”!
Logik…
Nej, ingenting av det jag skriver här går ihop överhuvudtaget, jag gjorde så många saker som jag där då, och här & nu hade önskat våga göra så totalt annorlunda.
Jag önskade verkligen att jag hade varit så himla mycket starkare, så att jag vågade låta bli att göra de saker, som jag över huvudtaget egentligen inte alls ville göra.
Ofta lät jag mig bara hänga på, men innerst inne ville jag egentligen våga göra helt annorlunda & tvärtom, inte vara med på sånt som kändes så himla fel. …
Tänk om det där & då hade varit ”coolt” att säga –Nej, tänk om jag redan då hade fattat att det var just det, som var ”coolast” att göra, vågat stå ut! Följa mina ”rätta” tankar.
Vissa gånger vågade jag, men då hade jag länge fått ”övertala” mina tjejkompisar att Vi måste gå ihop och göra/säga samma saker!
Listan.,,
Min ”inte så stolt över” lista:
Jag har snattat, både åt mig själv och åt andra, åt de som var mer ”coola” i gänget än jag…
Jag har pratat ”skit” om mina vänner och många andra…
Jag har hängt med i ”mobbing” tåg, varit aktiv och riktigt ”elak”…
Jag har ljugit till vänner och tom till min egna familj..
Jag har bråkat och slagits på fester, när förståndet runnit ut lika fort som spriten rinner in….
Jag har ”legat” med personer som jag inte ens vill ta i med tång….,
Jag väljer att avsluta ”listan” här och nu, det blir bäst så, den är ärlig och riktigt tuff att läsa just nu .,,
-Varför har jag ”samlat” på mig alla dessa händelser i min lista?
-Jo, för att jag inte vågade vara nån ”annorlunda”, jag ville vara som alla andra, ville vara ”cool” en i gänget, vara en av dom som gjorde vad man skulle göra för att ”passa” in.
Det var i alla fall på det sättet som jag trodde var helt rätt, det som alla andra gjorde och det jag ”visste” var rätt just där och då.
Svar…
Men idag förstår jag verkligen, att jag var feg, ung och oerfaren, mitt förstånd & min hjärna växte inte lika fort som min kropp, jag blev så otroligt påverkad av vad andra gjorde och sa, att jag tappade bort Mig själv på denna slingriga väg.
Livets väg
Jag trodde på riktigt att detta var det ”rätta” sättet att göra & vara på!!!!
Grupptryck, gemenskap, och den fruktansvärda rädslan över att vara ”annorlunda”, så rädd att hamna utanför ”gänget” som styrde över Mitt Liv med 100 % total kontroll!!
Det är svårt att vara ung, det är klart svårt att vara vuxen med, men den erfarenhet och de upplevelser jag nu fått på vägen, har gjort mig erfaren och ”förståndigare”, ha ha ha, hmm förhoppningsvis.
Mina föräldrar? Var dom inte där?
Jo, men det vet varenda ”ungdom” i den åldern att dom bara snackar en massa förbannad ”skit”…
Eller hur?
Vill nu ändå avsluta denna inte så lite jobbiga blogg, med nu så jätte många upprörda och arga känslor inom mig som ”rasar” runt, med några råd till Er som vill läsa:
Några råd…
Våga säga Nej, till allt som inte känns okey eller bra för Dig…
Din kropp är bara Din egna och ingen rör den om Du inte vill…
Våga vara ”annorlunda” och välj bara likasinnade vänner…
Våga hamna i ”nörd” gänget…
Ställ upp för orättvisor och stötta de utsatta, det kommer i längden att kännas bra och Du blir ”cool”…
Våga prata, fråga och förklara för Dina föräldrar, släkt, vänner, skolan mm om vad som händer…
Må inte dåligt då Du själv ”åker” med ”stimmet”, tänk istället att nästa gång, då står jag kvar…
Livet är inte alltid en ”dans på rosor”
Dessa råd är inte ”bara” till för våra ungdomar, utan även för oss vuxna, som lätt glömmer och gärna stryker ett stort sträck över vår ”jobbiga” tid som tonåring på väg ut i Livet!!
Livet…
Även som vuxen åker Vi, tyvärr ofta med på saker som, ops, bara” råkar hända här i Livet.
Men att då vara helt ”tyst” och inte ”protestera” har för mig just exakt samma betydelse som att, då håller Vi med i det som händer.
#awciam 