Jag längtar så oerhört efter mina älskade ungar och mitt älskade barnbarn Wilma, att inte kunna få krama om dessa ”liv” känns riktigt tungt. Men i dessa tider är det ju samma lika för oss alla, tyvärr. Saknar våra promenader, mysande och vårt ”fikande” med den största bullen som finns. Ditt ”snack” om allt och
